Val av representanter

Uppdaterad 2002-12-21

Av Per Almgren

I de flesta länder som haft något så när demokratisk styrelseform ett tag finns en tendens att deltagandet i de allmänna valen sjunker. Det kan mycket väl bero på att många efter hand finner att det inte påverkar så mycket hur de röstar, den praktiskt genomförda politiken blir i stort sett densamma och de ekonomiska klyftorna i samhället fortsätter att växa. Det finns dock möjlighet att ge medborgarna ett verkligt inflytande på vilka beslut som tas. Dels genom att använda kvalitetsmetoden vi själva omröstningarna, dels genom att ta bort onödiga spärrgränser som används för att försvåra för de som till att börja med inte är tillräckligt många för att göra sin röst hörd.

Kvalitetsmetoden innebär att det inte går att manipulera själva omröstningsförfarandet med taktikröstning eller val av propositionsordning (i vilken ordning förslagen behandlas). Alla framförda alternativ till lösning, eller kandidater till ett uppdrag, behandlas lika genom parvis jämförelse med alla andra alternativ.

Fördelning av mandat och deras röststyrka
Använd kvalitetsmetoden för att få fram ordningsföljden bland kandidaterna. Gå igenom resultatlistan bakåt från första placeringen och registrera hur många förstahandsröster respektive kandidat fått. Avskilj samtidigt dessa valsedlar från de övriga. Skulle några kandidater i ordningsföljden inte fått förstahandsröster så hoppas dessa över och blir kvar bland de valsedlar som skall bearbetas igen. Sluta när antalet kandidater som fått röster i första hand är lika många som platserna i den beslutande församlingen.

Finns fortfarande platser kvar när alla kandidater med förstahandsröster är placerade så börjar man med samma förfarande med kvarvarande valsedlars andrahandsröster. Därefter tillförs återstående valsedlars andrahandsröster respektive redan placerad kandidat. Skulle det fortfarande finnas lediga platser i den beslutande församlingen upprepas förfarande med tredjehandsrösterna på kvarvarande valsedlar o.s.v. tills alla platser blivit besatta.

Så länge återstående valsedlarna innehåller röster på redan valda kandidater fördelas dessa röster efter hand bland de valda. Först fördelas återstående andrahandsröster, därefter återstående tredjehandsröster o.s.v.

Slutresultatet innebär att varje vald representant röstar med ett individuellt fastställt antal röster, exakt så många som han eller hon faktiskt representerar.

De röstande som lämnat kvarvarande valsedlar blir inte representerade i den valda församlingen. Dessa blir sannolikt betydligt färre än de som i dag hamnar i motsvarande situation, även om man i viss utsträckning begränsar antalet ledamöter som väljs jämfört med i dag.

Ångervecka
Det finns dock möjlighet att ytterligare förbättra väljarnas inflytande på besluten. Man kan utveckla systemet så att varje väljare, bildligt talat, får en slags unik nyckel till förvaringsplatsen för sin avlämnade valsedel. Själva valsedeln kan fortfarande avläsas men man kan inte se vem som lämnat den. Väljaren kan när som helst byta ut den och då görs motsvarande justering av de valda representanternas röststyrka och även bland vilka som är valda.

Detta blir i praktiken ett system där var och en själv väljer i vilken grad man vill låta sig representeras eller själv delta direkt i besluten. Det senare blir fallet om de som inte är representerade deltar direkt i omröstningarna.

Har man dessutom regeln att de valda ombuden måste ta ställning till olika frågor t.ex. en eller två veckor innan sammanräkningen av rösterna och får sedan inte ändra sitt ställningstagande medan däremot väljarna får möjlighet att ändra sina valsedlar och därmed förändra respektive representants röststyrka. Det blir i praktiken en ångervecka inom det politiska fältet.

På detta sätt blir det nästan omöjligt för politikerna att gå emot väljarnas uppfattning. Politikerna blir därför tvungna att arbeta fram så bra och begripliga förslag att en majoritet av väljarna godtar dem.

tillbaka till synpunkter

tillbaka till första sidan