Bättre samhällsservice utan skatter !

senast uppdaterad 2000-11-29

Detta låter säkert som en omöjlighet för plågade kommunalråd och finansministern men är faktiskt möjligt att åstadkomma. Receptet medger dessutom en basinkomst för alla (”medborgarlön”), och att problemen med svartjobb och olagliga arbetsbyten försvinner. Kortare daglig arbetstid och en bättre folkhälsa är också inom räckhåll.
Om vi vill förändra vår samhällsekonomi till det bättre så måste vi ändra pengarnas egenskaper och funktion. De skall i första hand vara till för att underlätta utbytet av varor och tjänster mellan människorna, inte ett medel att tillägna sig resultatet av andras arbete utan motprestation.
Du som är nöjd med sakernas nuvarande tillstånd och absolut inte vill ändra invanda föreställningar om hur pengar skall fungera slutar lämpligen läsa här!
Receptet
En ny sorts pengar ersätter de nuvarande. Den stora skillnaden mot nu är att beloppet (antalet kronor) på varje nyutgiven sedel, och på varje lönekonto, telefonkort och alla andra sorters kontantkort, efterhand minskar för att slutligen försvinna helt.
I gengäld får var och en varje månad (eller vecka) påfyllning av pengar på sitt konto för basinkomst. I fortsättningen kallas detta konto baskonto. Så länge pengarna inte tas ut från baskontot händer inget med de pengar som finns där, utöver den regelbundna påfyllningen. Det är bara staten som kan fylla på baskontot. Själv kan man bara göra uttag. Basinkomstens storlek är beroende av ålder men inte av övriga inkomster eller förmögenhet, ungefär som nuvarande barnbidrag.
Vid kontantuttag från baskontot erhåller man dagsfärska sedlar. På sedeln finns en påtryckt tabell som talar om hur många kronor den är värd vid olika tidpunkter. En tid efter sedelns utgivningsdatum, t ex hundra dagar, är en sedel som startade med 100 kr bara värd 50 kr, efter ytterligare hundra dagar bara värd 25 kr och så vidare. Det innebär att det inte lönar sig att hålla större kassa än man för tillfället behöver. Inte heller att ha pengar direkt tillgängliga för spekulation, om inte spekulationsvinsterna är stora. Ett exempel på hur tabellen på en sedel kan se ut visas nedan.

Datumberoende sedelvärde Utgiven Upphör att gälla
Nominellt belopp 100 kr 2000-11-05 2002-09-01

kr	fr. o. m.		kr	fr. o. m.		kr	fr. o. m.		kr	fr. o. m.		kr	fr. o. m.
99	2000-11-06		79	2000-12-08		59	2001-01-18		39	2001-03-18		19	2001-06-26
98	2000-11-07		78	2000-12-10		58	2001-01-21		38	2001-03-21		18	2001-07-03
97	2000-11-08		77	2000-12-11		57	2001-01-23		37	2001-03-25		17	2001-07-11
96	2000-11-10		76	2000-12-13		56	2001-01-26		36	2001-03-29		16	2001-07-19
95	2000-11-11		75	2000-12-15		55	2001-01-28		35	2001-04-02		15	2001-07-28
94	2000-11-13		74	2000-12-17		54	2001-01-31		34	2001-04-06		14	2001-08-06
93	2000-11-14		73	2000-12-19		53	2001-02-02		33	2001-04-10		13	2001-08-16
92	2000-11-16		72	2000-12-21		52	2001-02-05		32	2001-04-14		12	2001-08-27
91	2000-11-18		71	2000-12-23		51	2001-02-08		31	2001-04-19		11	2001-09-07
90	2000-11-19		70	2000-12-25		50	2001-02-11		30	2001-04-23		10	2001-09-20
89	2000-11-21		69	2000-12-27		49	2001-02-14		29	2001-04-28		9	2001-10-04
88	2000-11-22		68	2000-12-29		48	2001-02-16		28	2001-05-03		8	2001-10-19
87	2000-11-24		67	2000-12-31		47	2001-02-19		27	2001-05-08		7	2001-11-05
86	2000-11-26		66	2001-01-02		46	2001-02-22		26	2001-05-13		6	2001-11-24
85	2000-11-27		65	2001-01-04		45	2001-02-26		25	2001-05-19		5	2001-12-16
84	2000-11-29		64	2001-01-07		44	2001-03-01		24	2001-05-25		4	2002-01-12
83	2000-12-01		63	2001-01-09		43	2001-03-04		23	2001-05-30		3	2002-02-13
82	2000-12-02		62	2001-01-11		42	2001-03-07		22	2001-06-06		2	2002-03-26
81	2000-12-04		61	2001-01-13		41	2001-03-11		21	2001-06-12		1	2002-05-24
80	2000-12-06		60	2001-01-16		40	2001-03-14		20	2001-06-19		0	2002-09-01

Halveringstiden på sedeln värde är i detta exempel 100 dagar.

Varje sedel förses även med en streckkod så att det med streckkodläsare och dator snabbt går att räkna fram sedelns aktuella värde, t ex i en snabbköpskassa, bank eller tankautomat.
Utöver de pengar staten för in på baskontona så trycker man pengar för kontanta utbetalningar eller för över pengar till lönekonton eller andra konton som företag och organisationer har vid betalning av löner, inköp och bidrag.
För alla konton där pengarna skall vara snabbt tillgängliga för utbetalning eller girering till andra konton blir det automatiskt samma minskning av kontobehållningen som för sedlarna. I annat fall skulle ju banken riskera att få betala ut ett större belopp än vad det aktuella värdet är på de sedlar den tog emot vid inbetalningen.
Om pengar i stället står inne en längre tid, och banken hela tiden ser till att den har mesta möjliga av de insatta pengarna utlånade, så behöver pengar som sparas på lång sikt inte minska lika mycket. I nedanstående figur visar den undre kurvan hur antalet kronor på en sedel minskar. Den övre kurvan visar hur beloppet av en insättning på ett bankkonto skulle ändra sig beroende på den verkliga spartiden.

Fördelarna
Arbetslösheten kommer att minska till en väsentligt lägre nivå än vad vi vant oss till under det senaste decenniet. Den som får en betalning kommer i sin tur att se till att pengarna används för inköp av varor och tjänster snarast möjligt. Det är bättre att betala någon för att utföra något nyttigt eller önskvärt än att lägga pengarna i en hög vars värde efterhand försvinner.
Vi behöver inte längre ha någon inbetalning av skatt med vidhängande kontrollapparat. Ingen inkomstskatt, ingen moms, ingen arbetsgivaravgift. Dessutom försvåras all spekulation som bygger på penninginnehav. Det enda vi behöver är styrande avgifter för att göra saker som är dåliga ur miljösynpunkt dyrare och med dessa pengar direkt subventionera de miljövänligare alternativen.
När arbetsgivaravgifterna och inkomstskatterna på detta sätt försvinner finns inte längre något svartarbete, det blir automatiskt vitt. Hela samhället kommer att fungera bättre och kan kosta på sig kortare arbetstid. Nästan alla kan anlita den som är mest lämpad att utföra ett arbete, i stället för att själv göra arbetet med många fler timmars insats.
Arbeten där arbetsmiljön är dålig eller farlig eller där arbetsinnehållet är föga stimulerande kommer bara att bli utförda om lönen är hög. Dels kommer alla, på grund av basinkomsten, att ha möjlighet att låta bli att ta sådana arbeten, dels kommer det att vara billigare att rätta till missförhållandena. På köpet blir människorna friskare och vårdkostnaderna lägre.
Basinkomsten betalas ut med olika stort belopp beroende på vad som ger en minimistandard under livets olika perioder. Den skall vara så stor att det går att existera på den, även om man studerar. På det sättet blir studiefinansieringsfrågan löst, likaså problemet att finansiera dem som i dag har olika former av bidrag från stat eller kommun. Vid svårare handikapp måste naturligtvis extra pengar betalas ut för att täcka merkostnader.
Svar på förväntade invändningar
Det måste bli inflation när man trycker pengar i ett kör. De flesta äldre har hört eller läst om hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet då ett frimärke kostade flera miljarder mark.
Den mycket viktiga skillnaden med det här redovisade förslaget är att antalet kronor inte ökar, varje enskild sedel innehåller efterhand allt färre kronor, och till sist inga alls. Detta gör att det sammanlagda antalet kronor i ekonomin, efter en inledningsperiod, inte ökar. Därmed uppstår inte heller inflation på grund av den fortgående sedeltillförseln.
Vem vill ha pengar som försvinner? Föredrar inte de flesta pengar som behåller sitt värde?
Troligen inte, erfarenheterna från 30-talets stamp scrip i USA och Kanada och den lokala valutan i kommunen Wörgl i Österrike talar ett mycket tydligt språk. Sedlar i dessa valutor var belagda med en vecko- eller månadsavgift, som måste erläggas för att de skulle ha fortsatt giltighet. Trots detta var den omsättning de gav upphov till betydligt större än motsvarande mängd dollar eller schilling. Exemplet från ön Guernsey på 1820-talet med tidsbegränsade pengar är kanske ännu mer talande, under några årtionden hade man den bästa ekonomin i hela Europa. Den försämrades inte förrän engelska bankirer med mutor och övertalning lyckades få igenom en återgång till konventionella pengar med ränta.
Hur kan man spara pengar för att köpa dyra saker?
Sparande kommer i första hand att ske genom att man låter bli att ta ut pengar från baskontot. I stället betalar man sina utgifter med arbetsinkomster. Ett alternativ till att spara ihop stora belopp är att göra delbetalningar på det man köpt över en längre tid.
Det är också möjligt att göra sparlånesystem där de pengar man är beredd att spara på lång sikt blir så gott som opåverkade av den förändring som sker med sedlarna. Ju effektivare en sådan verksamhet organiseras, desto mindre blir man beroende av beloppsminskningen på sedlarna.
Hur skall man styra ekonomin
Vill samhället styra mängden tillgängliga pengar så kan man dels öka eller minska den summa som betalas ut varje månad, dels öka eller minska takten i vilken nya sedlar och vanliga konton förändrar sitt siffervärde.
Kommer det inte att bli spekulation med mark, konst, antikviteter mm?
Enligt Silvio Gesell, som redan i slutet av 1800-talet föreslog en avgift på innehav av kontanta pengar, måste en penningreform också kombineras med en jordreform. Kommunen skall äga all mark, som hyrs ut till de som vill använda den. Priset sätts vid en offentlig auktion, dock skall den som redan utnyttjar ett visst markområde, eller medlemmar av dennes familj, kunna fortsätta med att hyra samma område för ett något lägre pris än vad som bjudits på auktionen, t ex 10 % rabatt. Markhyran användes för att bekosta en del av kommunens verksamhet och krävs då in i form av pengar med föränderligt belopp.
Hur lång en övergångs/inlösenperiod för mark behöver vara och villkoren för densamma finns inte plats att diskutera här men de är, liksom själva penningreformen, beroende av en allmän uppslutning från de berörda.
Spekulation i andra realtillgångar kommer nog att förekomma, men det är inte skadligt på samma sätt som med mark.

Civ.ing. Per Almgren
Silverringen 53, 5 tr, 603 69 Norrköping, Tfn 011-140555, fax 0121-14750, e-post info@nordspar.se. Denna version daterad 2000-11-06

Tankegångarna i ovanstående artikel bygger dels på Åsa Brandberg: Solidarsystemet, beskrivning på http://hem.passagen.se/solidar , e-post asa.brandberg@minpost.nu,

dels på Margrit Kennedy: Pengar utan ränta och inflation, Bokförlaget Korpen, Göteborg.

tillbaka