Bolåneinstituten sätter medvetet konkurrensen ur spel.
Senast uppdeterad 20091031
Omläggning av bottenlån försvåras eller
omöjliggörs av nuvarande regler. Konsumenten "bakbinds".
Har man inte sett upp när man tidigare tog lån i bolåneinstitut,
kan det bli problem att byta långivare över huvud taget.
Om dessa problem och hur du kan lösa dem, handlar denna artikel.
Först refereras en skrivelse från Nordiska sparlån
till Konsumentombudsmannen. Den beskriver problemen. Därefter
följer tips.
"Följande bakgrund är vanlig:
- En låntagare har ett bottenlån och sedan ytterligare
ett eller flera lån hos samma långivare.
- För lånen ligger pantbrev i samma fastighet som säkerhet.
- Låntagaren vill byta bottenlånet till ett lån
hos en annan långivare, vilken lämnar bättre villkor.
När en långivare ger fler än ett lån i samma
fastighet, tas inte bara pantbrev ut för de nya lånen,
utan långivaren brukar dessutom kräva, att pant för
tidigare lån även skall gälla som pant för
de nytagna lånen och tvärt om. Man kallar det här
för "gemensam
pant".
Hade långivaren istället för "gemensam pant", nöjt sig med överhypotek
i framförliggande lån, medför detta normalt inte
några problem för låntagaren om hon vill lösa
lån och återfå den pant eller delar av den pant
hon ursprungligen lämnade för lånet.
Men med konstruktionen "gemensam pant" uppstår svårigheter för konsumenten
att få loss pant för det lån man vill lösa.
Då lämnar långivaren istället tillbaka pant
för det sist lämnade lånet. Dvs man får
inte tillbaka panten som motsvarar det lånet man löser,
utan man erhåller ett pantbrev som gäller ett helt
annat lån, som säkerhetsmässigt kanske helt eller
delvis ligger utanför 75 % av en ny värdering.
(Jämför lån lämnade under 80- och i början
av 90-talet.) Konsumenten kan då inte få sitt nya
lån, därför att den nya långivaren inte
kan acceptera en säkerhet som inte blir betryggande.
Exemplet vill visa vad som kan hända vid gemensam pant.
På bilden har man tagit lån 1 och 3 i samma bank.
Låntagaren har i det här exemplet godkänt gemensam
pant (1 och 3). Vill man lösa lån 1 och ersätta
det med lån från annan långivare, får
man inte tillbaka panten för det lånet, utan grovt
räknat,
panten för
lån 3. Och den säkerhet
detta pantbrev representerar, hamnar utanför 75% av en ny
värdering och kan därmed inte godkännas som säkerhet.
Något utbyte av lån 1 går inte att göra.
Inte utbyte av lån 3 heller. Konkurrensen är satt
ur spel!
Att använda gemensam pant, är helt onödigt, och
oacceptabelt. Om bottenlånet ersätts med ett lån
från ett annat institut, påverkar det på inget
sätt säkerheten för de övriga lånen.
Av den anledningen, finns inget skäl att ha kvar en bestämmelse,
som stryper konkurrensen och begränsar eller rentav omöjliggör
konsumentens val av långivare.
Tidigare, och framförallt före fastighetskrisen, hade
det här inte så stor betydelse i praktiken. Då
fanns Stadshypotek och Spintab som ganska ensamma och stora aktörer
på marknaden. De var också ytterst ense om lånevillkor.
I praktiken existerade ingen konkurrens.
Och så är det till stor del även idag. Visserligen
har storbankernas hypoteksinstitut och senare även försäkringsbolagens
tillkommit, men fortfarande är villkoren nästan desamma
mellan dessa kreditgivare. Och för låntagare är
det alltså nästan ointressant att byta till annat låneinstitut.
Det blir i praktiken ingen skillnad i villkoren.
Men. - I och med framväxten av t ex Nordiska sparlån
i Söderköping, har rejäl konkurrens till de gängse
långivarna skapats. Helt annorlunda låneformer. Helt
annorlunda kostnader för konsumenten. Härmed har också
frågan om reglerna för panthanteringen aktualiserats.
Många vill nu lägga om sina bottenlån. Oftast
går det bra, om låntagaren inte har fler än ett
lån hos kreditgivaren. Finns det två eller fler lån
hos samma långivare uppstår svårigheter, som
ibland gör det omöjligt för konsumenten att byta
långivare. - Hindret heter "gemensam pant".
Detta sätt att hantera panter på, har varit gängse
sedan lång tid tillbaka. Men nackdelarna för konsumenten
har inte framträtt så tydligt som nu. Nu när klart
alternativ till storbankerna finns.
Vi anser att de nuvarande reglerna för panthantering inte
ger utrymme för konsumenten att byta till långivare
med bättre lånevillkor. Konkurrenshämmande villkor
användes för att "låsa fast" konsumenten.
Mängder med krediter är lämnade på sådana
villkor. Och bankerna propagerar för ett "helkundsförhållande".
Dvs man vill att kunden om möjligt ska lägga alla lån
hos samma långivare. Gör man det, bjuder långivaren
på t ex 0,2 % lägre ränta. Att man samtidigt
låser kundens möjligheter att byta till annan långivare
nämner man inte. Kanske flera år efteråt, när
långivare ska bytas, upptäcker konsumenten fällan.
Upptäcker, att hon sitter fast, som masken på en metkrok.
Betaltjänstutredningen utmynnade slutligen i en proposition
kallad "ökad bankkonkurrens", som togs av Riksdagen
i mitten av december förra året. Det är en anpassning
av Sveriges regelsystem till EU:s och innebär ett försök
att skapa förutsättningar för ökad konkurrens
på kreditmarknaden.
Dagens regler för panthantering tillåter beklagligt
nog att en bank "binder" en konsument. Och inget tyder
på att banksystemet självt är villigt att rätta
till problemen. Nuvarande regler inte bara begränsar,
utan sätter konkurrensen ur spel. Stick i stäv med
ett av syftena i betaltjänstutredningen.
Det är vår förhoppning, att nödvändiga
förutsättningar skapas för att kunna förverkliga
dessa intentioner.
Till dom förutsättningarna hör då med nödvändighet,
att konsumenten även i praktiken ska kunna utnyttja den ökade
konkurrensen.
Vi är övertygade om, att ändringar i reglerna för
panthantering är nödvändiga. Endast ändrade
regler kan hjälpa konsumenten att lösa upp knuten som
bakbinder hennes rätt att fritt välja långivare.
Söderköping den 7 oktober 1996
Nordiska sparlån
Vidar Jansson"
TIPS:
För att du som konsument ska kunna undvika de problem jag
nu redogjort för, vill jag ge följande råd:
Passa på, då du tar nytt lån i fastigheten,
eller när du ska skriva om dina lån till nya
villkor. Det är just vid dessa tillfällen du har avgörandet
i din hand.
Skriv aldrig på lånehandlingar, som du inte sett
innan du är på banken. Beställ hem
de handlingar du ska teckna på. Gör det i god tid.
Kanske en vecka i förväg! Du behöver tid, för
att sätta dig in i vad alla formuleringar innebär. Det
är mycket att läsa. Normalt brukar man hoppa över
och inte ens titta på dessa papper, utan litar helt på
att bankpersonalen talar om allt väsentligt. Men tyvärr
är det inte så.
Kom ihåg - nästan allt som du ska skriva på är
i bankens intresse. Inte ditt. Banken vill ha dig som räntebetalare.
Den snärjer dig, om du inte är på din vakt.
Så - skriv aldrig på en revers eller en säkerhetsbilaga
på vilken det står talat om att panten du ställer
även skall gälla som säkerhet för dina andra
eller kommande förpliktelser (lån) hos banken. Undvik
allt som har med gemensam eller korsvis pantsättning att
göra!
Följande är ett exempel på formulering från
ett stort kreditinstitut:
......"Pantsättningen gäller även till
säkerhet för övriga förpliktelser, som undertecknad
vid var tid har eller kommer att få gentemot kreditgivaren.
Pant som kreditgivaren har som säkerhet för eventuellt
andra krediter till undertecknad skall vara säkerhet också
för ovan angivna förpliktelser, oavsett om dessa tidigare
lämnade krediter inlöses eller ej."......
Andra kreditinstitut har något annorlunda formuleringar,
men med i huvudsak samma innebörd.
Se till att säkerheten du ställer för ett nytt
lån endast gäller för detta lån. Inget annat.
Och, när du ska skriva om gamla lån till nya villkor
- begär då att detta krav (att säkerheten endast
skall gälla för ett lån) skall gälla för
de omskrivna lånen. Nekas du - byt bank! Åtminstone
för detta lån.
Det är generellt sett säkrare och mindre risk för
problem i framtiden, om du har olika långivare för
varje lån. Med andra ord - aldrig två eller flera
lån hos samma långivare.
Lyckas du att knyta säkerheten till endast det lån
den är till för, kan du i framtiden lätt byta långivare,
när du hittar någon som ger dig bättre villkor.
Behöver du förtidslösa bundna lån - begär
skriftligt av banken hur den räknar ut ränteskillnadsersättningen.
Ersättningen kan vara helt annan än du tror.
Till sist. Har du frågor och tycker att du behöver
hjälp - ring Nordiska sparlåns rådgivning! Tfn
0121-13800.
Vidar Jansson
Sedan dess har föreningen
bytt namn till Finanssamverkan, aktuellt telefonnummer är
011-14 49 25.
Tillbaka