Varför fattas det pengar?

senast uppdaterad 20001116

av Per Almgren

Trots att den svenska ekonomin nu anses fungera bra är det inte alla som upplever sin egen ekonomiska situation som god. Alltför många har problem med att få pengarna att räcka till. Här följer ett försök att beskriva de ekonomiska sammanhangen.

Den ekonomiska enheten
För att lättare kunna visa vad som händer i den del av ekonomin som handlar om pengar används i fortsättningen begreppet ekonomisk enhet. Denna enhet kan vara en människa, ett företag, en organisation, en kommun eller hela den statligt finansierade verksamheten. Alla dessa ekonomiska enheter bildar tillsammans samhället när det beskrivs ur ett penningperspektiv.
En ekonomisk enhet kan ha skulder till eller fordringar på andra ekonomiska enheter, beroende på om enheten lånat eller lånat ut pengar. Den betalar ut pengar och tar emot inbetalningar och kan även ha en summa pengar i kontanter. Genom sina handlingar påverkar enheten sin egen och andra ekonomiska enheters situation.

En avgränsning av räntebegreppet
När någon betalar ränta på grund av att han har en skuld så är en del av denna betalning ersättning för arbetet med att hantera skulden och andra kostnader som hänger ihop med själva administrationen. En annan del är en ren arbetsfri inkomst för den som lånat ut pengarna. I fortsättningen av denna artikel kommer ordet ränta endast att användas i den senare betydelsen.
Denna avgränsning av räntebegreppet gör den fortsatta beskrivningen betydligt enklare och klarare än vad som annars skulle ha blivit fallet.

Hur pengarna används
Betalningarna till och från en enhet kan, med den ovan gjorda avgränsningen av ordet ränta, delas in i 4 grupper:
1. Betalningar för levererade varor och utförda tjänster eller arbetsprestationer.
2. Gåvor och bidrag utan krav på motprestation.
3. Förändringar i skulder och fordringar.
4. Räntebetalningar.
Skattebetalningar hamnar till största delen i grupp 1.
Så länge en enhet använder alla inkomster till utgifter förändras i genomsnitt inte något för de omgivande enheterna. Om enheten lägger en del av inkomsterna på hög skapar den samtidigt en brist någonstans bland de andra enheterna. Någon eller några av dessa har fått större utgifter än inkomster. Om de drabbade enheterna vill upprätthålla sin konsumtionsnivå måste de antingen själva öka sina inkomster mer än sina utgifter, och på det sättet flytta problemen till andra enheter, eller också låna pengar. Den som har något att låna ut är främst den enhet som skapade bristen från början. De lånade pengarna skall dock betalas tillbaka och balansen återvänder inte förrän den ursprungliga sparenheten använder de pengar som sparades till inköp eller ger bort dem till andra enheter.

Räntan gör problemen större
Om sparenheten begär ränta på de utlånade pengarna måste de lånande enheterna betala tillbaka mer än det belopp som lånats. Det kan de bara göra om de skaffar sig ännu större inkomster på andra enheters bekostnad. Andra enheter får överta problemen med brist på pengar och balansen kan inte återställas förrän spararen/utlånaren använt både återbetalningen och hela den erhållna räntan till inköp eller gett bort pengarna.
I verkligheten händer det mycket sällan att så blir fallet. Det vanligaste är att utlånaren bara använder en del av ränteinkomsten till inköp och resterande del till att låna ut. De nya lånen ger ännu större ränteinkomster, vilket ökar lånebehovet ännu mer och utlånaren kan på detta sätt skaffa sig en oavbrutet växande inkomst och förmögenhet. Det hjälper inte att de som lånar pengarna driver sina verksamheter så att de ger överskott. Det flyttar bara över bristen till andra enheter som i sin tur blir tvungna att låna.

Vad gör samhället åt problemet?
Bristen på pengar täckas och det enklaste är att trycka nya sedlar. Sättet att få ut dessa sedlar i omlopp kan vara mer eller mindre tillkrånglat. Det enklaste är att staten använder dem för att betala sina utgifter, men ofta arrangerar man det så att staten måste låna pengarna av riksbanken eller på något ännu krångligare sätt. Många är rädda för att låta staten trycka pengar, men det kan vara den minst dåliga lösningen. Bäst vore dock att staten såg till att all nödvändig utlåning skedde utan ränta, det vore ett verkligt framsteg och skulle möjliggöra förbättringar på många områden.

datum 2000-11-08

tillbaka